To Be Married

Ibland kan jag inte förstå att jag och Johan verkligen gifte oss. Det känns som att det var så längesen. Det känns mer som en dröm som man drömde, allt gick så fort och det var så mycket att göra. Ibland kan jag önska att vi skulle få gifta oss igen, bara göra om dagen så att man kunde ta tillvara på den. Men det skulle säkerligen gå lika fort igen, och det är ju egentligen det vi har nu som är att vara gifta på riktigt. En vardag ihop och det är det som är det magiska, inte bröllopsdagen. Det är verkligen något speciellt med att kunna säga att Johan är min man, och inte bara min pojkvän. Jag fick fina bilder av Peter idag från bröllopsdagen, så det är nog därför jag började tänka på allt det här. Nu ska jag hoppa in i duschen!